Fri stad? Berättelser om vardagsliv i och omkring Linköping.

Kulturgeografin har gjort mig intresserad av staden som mötesplats för människor, som en social arena.

En föreläsning om Köpenhamns Stadsmuseums utställning Becoming a Copenhagener inspirerade mig att tänka annorlunda kring städer och migration. Att lyfta fram migrationen som en förutsättning för staden och därmed som en gemensam nämnare för de flesta stadsbor visade tydligt kategoriseringen av migranter efter nationell härkomst som den sociala konstruktion den är.

Jag ville använda detta förhållningssätt och samtidigt tänka intersektionellt, det vill säga ur fler aspekter och perspektiv. Därför har jag utgått från de för närvarande sju stycken diskrimineringsgrunderna.   För att få en mångfald av perspektiv har jag sökt informanter med utgångspunkt från dessa. Min tanke är att de flesta av oss på något sätt förhåller oss till alla de sju diskrimineringsgrunderna, men att samhällets kategoriseringar skymmer detta. Min avsikt är att intervjuerna ska vara ett axplock ur och visa på denna pluralism.

Utställningen består av berättelser om vardagsliv i Linköping ur sex personers perspektiv. Syftet är att berättelserna ska ge en bild av hur Linköping är som stad att leva i och vilket utrymme som finns att leva sitt liv fullt ut.

För att komma i kontakt med personer att intervjua har jag använt såväl annonsering på utvalda fritidsgårdar (Skylten, Elsas hus och Arbis/LIQUID) och verksamhet för unga (Konnekta), ideella föreningar med inriktning mot olika diskrimineringsgrunder samt personliga kontakter.

Utställningen har gjorts som en del av Studiefrämjandet i Östergötlands projekt ”Telling – Alla har en berättelse” och i samarbete med Kulturarv Östergötland.